X

Register över verkliga huvudmän

Register över verkliga huvudmän

Riksdagen väntas besluta att anta en lag om registrering av verkliga huvudmän och att Bolagsverket förslås ansvara för registret. Lagen förväntas träda ikraft i augusti 2017. Konsekvensen av det är att ungefär 800 000 företag och juridiska personer måste anmäla verklig huvudman till Bolagsverket under andra halvan av 2017.   

Vad är en verklig huvudman?

En verklig huvudman är en fysisk person som äger eller kontrollerar ett företag, en förening eller annan typ av juridisk person. I stort sett alla företag och föreningar måste först utreda vem eller vilka som är verklig huvudman och sedan anmäla det till Bolagsverket.

Vilket syfte har registret?

Syftet med registret är att är att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism genom att banker och finanspolis ska kunna ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag. Bolagsverket kommer att ta fram en e-tjänst där man kan söka information i registret.

Anmälan till registret – så funkar det 

Företaget eller föreningen ska anmäla verklig huvudman till Bolagsverket elektroniskt under andra halvan av 2017. Den ska skrivas under med e-legitimation av en behörig företrädare för företaget eller föreningen.

Vilka måste anmäla verklig huvudman?

Totalt berörs omkring 800 000 företag och föreningar. Bland de som måste anmäla verklig huvudman är bland annat:

  • Aktiebolag                                   
  • Handelsbolag
  • Kommanditbolag
  • Ekonomiska föreningar och Bostadsrättsföreningar
  • Ideella föreningar
  • Stiftelser
  • Truster
  • Samfällighetsföreningar
  • Sambruksföreningar
  • Vattenförbund
  • Sparbanker
  • Medlemsbanker
  • Ömsesidiga försäkringsbolag
  • Försäkringsföreningar
  • Försäkringsaktiebolag
  • Bankaktiebolag
  • Pensions- och personalstiftelser
  • Arbetslöshetskassor
  • Trossamfund
  • Kooperativa hyresrättsföreningar

De som är undantagna och inte behöver anmäla verklig huvudman är följande: 

  • Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad.
  • Staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande.
  • Dödsbon och konkursbon.
  • Samebyar.

Kommentar

Enligt vår bedömning kommer registret inte hålla särskilt hög kvalitet. Lämnas felaktiga uppgifter finns inga straffbestämmelser. Det finns inte heller någon planering för hur registret ska fånga upp ägarförändringar. Uppgifter som nu registreras kommer inte kontrolleras av Bolagsverket och det saknas även straffbestämmelser i denna del.

Enligt lagförslaget kan vite dömas ut av Bolagsverket om inte registrering sker i rätt tid eller om uppgifterna kan antas vara felaktiga. Storleken på vitet är inte angivet i förslaget till lagtext.

Man kan ju fundera över vilken kvalitet registret får om det inte finns straffbestämmelser eller regler om tvångslikvidation eller andra kraftfulla åtgärder att vidta när bristfälliga, uteblivna eller felaktiga registreringar görs.

Tags: